jag tänker tälja loss alla frågor och all oro ifrån kroppen och ta vara på mig själv som den jag är idag, istället för att få magknip över vem jag ska bli.

det handlar om närvaro, sinnesro och att våga. och visst skaver och trycker det till en början, för de flesta av oss är inte ens i närheten av vårt sanna jag. och när du tror att du börjar bli klar, så har det precis börjat. men bli inte rädd, somna inte om eller vänd tillbaka. stå kvar, slå rötter i backen och ta i.

jag förstår att det är dags för nästa kapitel nu. jag har växt och lärt mig tillräckligt för att få vidare nu. och någonstans emellan katrineholm och södertälje slutade jag att vara rädd.